Välkommen 2013!

Vi har stora förhoppningar på dig, bara så du vet!

Advertisements

Födelsedagar och trist slut på det här året…

Vi firar ju dubbelfödelsedag i vår familj i dag!

Dels fyller min morfar 89 år i dag!!

Tyvärr har han haft en hel del problem med hjärtat det sista och ligger sedan ett par dagar på sjukhus och mår inte så bra alls. Det är riktigt jobbigt, särskilt som jag har blivit så sjuk och inte vågar hälsa på honom. Det är samma sak för mamma, både hon och pappa är dåliga.

Där kommer vi in på det andra födelsedagsbarnet, pappa fyller 64 år i dag och ligger nedbäddad med hög feber och hosta.

Tyvärr är det ännu fler i vår närhet som har drabbats av svår sjukdom. Min fina, underbara, roliga svägerska Bella, fick strax innan jul reda på att krånglet med bröstet inte var något som berodde på amningen, det var bröstcancer! Ena lymfkörteln har svullnat upp och i fredags fick hon sin första omgång av cytostatika. Just nu mår hon dock förhållandevis bra och svullnaden på halsen har minskat!

Det är lite svårt att hålla humöret uppe just nu. Det är tur att Adam har varit här några dagar och livat upp stämningen. Han skulle ju åkt med oss upp till Lidköping i morgon, där tanken var att vi skulle fira nyår men det blir ju inget med det nu. Peter fick komma ned och hämta hem honom i dag istället, vilket inte mottogs med speciellt blida ögon av barnen. Peter fick inte ett jättevarmt mottagande, kan man ju lugnt säga.

Själv har jag halvsovit mig igenom hela dagen, bara vaknat korta stunder.

Slötittat på TV utan att riktigt fatta vad det är jag kollar på och just Jamie Olivers program brukar jag sitta som klistrad vid.

Labbe kom hem med de här till mig, i en liten paus bland alla jourjobb som naturligtvis strömmar in en dag som denna.

Han hann dock med att pressa en hel kanna med grape- och apelsinjuice innan han fick åka igen.

Nu är det dags för mig att sova och hoppas på att morgondagen känns lite ljusare.

Skräpväder ute…

vildingar inne.

I dag har det varit riktigt Göteborgsväder. Det har regnat i precis alla riktningar. Lägg dessutom till att det vräkte ned snö under natten och temperaturen har stigit till 6-7 grader, så kan ni ju fatta hur blött det har varit. Barnen var ute i max en halvtimme, sedan hade fukten krupit in på bara skinnet och de frös som små hundvalpar. In och av med alla kläder och upp i lekrummet och få igång Wii så snabbt som möjligt för att få upp värmen. Där har de härjat ett bra tag i dag.

Själv har jag tvättat och fixat här hemma och fått feber och blivit vrålförkyld. Så i morgon blir det vila, vila, vila! Har ingen som helst lust att vara förkyld på nyårsafton!

Nu är det Sagan om Ringen på TV. Den får man inte missa, trots att jag har sett den, säkert 50 gånger…

Äckel…

har varit ett genomgående tema i dag. Först anacondan som slök den vita kaninen hel, tänker dock förskona er från fler bilder på det, finns några på instagram om någon känner sig manad…

Sedan tog vi vägen om Mollys favoriter, hajarna och giftormar och -spindlar och hamnade mitt i en liten visning om djurmat och matdjur. Där fick man bland annat provsmaka rostade larver, vilket barnen gjorde efter en liten stunds funderade. Theo, Adam och Williams kompis tyckte väl att det var så där men Molly och William åt med god aptit! När Molly fick höra att man kunde köpa dessa larver i Universeums butik, så fick hon väldigt brått och tyckte att vi nog kunde skippa resten av Universeum…

Hon fick ge sig till tåls en stund men strax innan vi skulle ge oss av hemåt fick hon köpa sina askar med larver.

Vi gjorde ett litet avsteg från äckelvägen faktiskt, en fika med smarrig kladdkaka intogs tillsammans med Maria och William med kompis.

Nu sover gänget här och snart ska jag göra detsamma.

Starke Adam på månen.

På upptäcksfärd på Universeum.

Vi har tagit med kusin Adam till Universeum. Då har man att göra en bra stund. Vi har varit här i över en timme nu men bara hunnit med Jobbis, nere i källaren…

och ätit lite pannkakor. Barnen mötte några klasskompisar och nu kommer Maria och Arvid också.

Just nu kollar vi in när anacondan ska äta lunch, kanin står på menyn. Fast det tar en evig tid, den har inte ens öppnat gapet än…

Fullt ös

I dag har varit en sådan där dag när det händer saker hela tiden.

Klockan sju på morgonen ringde det på dörren och där utanför stod Adam. Han ska vara här ett par dagar och fick skjuts ned från Lidköping med Peter, som jobbar i Göteborg. Han fick sätta sig och kolla på Bollibompa en stund medan jag försökte få liv i barnen. Jag gick in till Theo och visade honom den här bilden och sa, kolla vad jag fotade i soffan nyss. Så fort har han nog aldrig växlat från sovande till springade förut. Även Molly vaknade med rekordfart i dag. Han är väldigt efterlängtad, den här lille killen!

En snabb frukost, sedan åkte jag till bilbesiktingen. Där mötte Labbe upp med Audin, båda har sista besiktningsdag den 31/12, så det var i sista minuten. Audin gick igenom utan anmärkning men Toyotan fick en tvåa på en bromsslang (tror jag…) men det var visst inte så svårt att åtgärda. Inte i närheten av alla lamdasonder och katalysatorer som vi krånglande med förra året vid den här tiden.

I går kom ju Bella, Kristofer och Vincent hit, efter att ha firat jul hos Bellas föräldrar i Småland. Tidigt i morse kom även mamma och pappa hit. Bella hade en tid för en läkarundersökning på Sahlgrenska och pappa skulle hjälpa att köra dit dem under tiden som mamma passade Vincent. När jag kommer tillbaka från besiktningen så var pappa hemma igen men inte Bella och Kristofer. Det visade sig att Bella hade halkat så illa, precis när de var på väg in genom dörren på Sahlgrenska och gjorde sig rejält illa i knät. De fick åka vidare med taxi till Mölndals sjukhus efter undersökningen på Sahlgrenska, eftersom det är där de har hand om sådana skador. De fick, tackolov, en rejäl förtur, eftersom hon redan varit ganska länge på sjukhus och det var tur för just i dag är hela Göteborg täckt av blankis. Två dagar med tö, följt av ett dygn med minusgrader…

Det visade sig att hon dragit knät ur led, så nu blir det kryckor i ett par veckor. Stackars Bella!!!

När de kom hem, hade jag och pappa gjort grönkålssoppa på skinkspadet. Supergott!

Alla åt med god aptit!

Efter maten skickade vi ut Theo, Adam och Molly så de fick springa av sig lite och passa på att få lite av det så sällsynta solljuset på sig. Vi andra busade med Vincent och kollade på när han, precis som Molly och Frida, rumskuttade fram. Tre kusiner av nio möjliga, som inte kryper utan rumpskuttar, det är ganska bra utdelning.

Mamma och pappa gav sig av hemåt, de ska passa Vincent i morgon igen, för Bella ska vara på sjukhuset i Uddevalla tidigt på morgonen, så de ville få komma hem i tid. Kristofer och Bella stannade dock en stund.

När barnen hade tröttnat på att leka ute, stormade de in men jag körde upp dem i lekrummet på övervåningen, så det blev lite lugnare för oss andra. Fast lugnt blev det då inte. Helt plötsligt kommer Theo ned och säger att Adam blöder näsblod. Jag tänker mig att det kommer lite blod efter att han kanske petat sig lite för hårt i näsan och ger Theo en liten bit papper som han kan ge till Adam. Strax därpå kommer Adam ned och det blir väldigt tydligt att det inte var så som jag trodde. Det är mycket, mycket blod. Theo berättar att de har gungat på gungbrädan och att Adam har ramlat av och slagit i näsan hårt i golvet. Det är blod överallt känns det som. Mitt i detta kaos ringer Erika. Det kändes sådär att be att få ringa tillbaka snart, jag ska bara ta hand om hennes son som störtblöder…

Nu gav blödningen med sig väldigt snabbt och allt blod torkades upp och Adam var ganska lycklig mitt i allt (tydligen är det lite coolt att blöda en massa näsblod när man är sju år…) så det löste sig till det bästa.

Efter en riktig pizzafrossa (tänk att det kan vara så gott med pizza ibland) så har Bella, Kristofer och Vincent gett sig av mot Trollhättan och alla småtroll som just nu befinner sig här i huset har somnat, så nu bli det sofftid för mig och Labbe! Skönt! Undrar bara hur länge vi lyckas hålla oss vakna i kväll?

Juldagen

När vi åker bil, vilket vi gör ofta, tycker barnen om att sjunga. Ibland sjunger de med i låtarna som spelas på radion (Molly älskar Some nights med Fun) men oftast sjunger de på helt andra låtar. Gärna julsånger. Året om. Den senaste favoriten är Mössens Julafton och den måste sjungas i falcett. Gissa hur lugn man är när man kör i Göteborgs mardrömstrafik och lyssnar till det här för fyrtitolfte gången…

Vi har haft en riktig mysdag. Theo fick en del Lego av tomten i går och vi har hjälpts åt med det.

Fast jag fick ganska snabbt ge upp, det är ju livsfarligt att bygga Lego. Hela nagelbandet är alldeles blodigt. Theo fick ihop hela polisstationen, alla bilar, helikoptern, polisbussen och allt annat helt på egen hand, när mammans händer var obrukbara.

Molly har lekt massor med sin doktorsväska och så tittade hon på “prinsessafilmen”, dvs Askungen, som hon önskat sig länge.

Vi åkte iväg till gravarna en sväng på eftermiddagen och tände ljus och gjorde julfint. Barnen fick ta med sig varsin av sina julklappar för att visa för sin farfar. Theo visade polisbussen och Molly visade sin lilla racerbil.

Middag blev det efter hemkomsten från kyrkogården. Julmat. Nu börjar det faktiskt ta lite på det, man börjar kanske känna att det räcker snart men inte riktigt än. Tyvärr har min sillsallad tagit slut och jag åkte iväg för att handla ny i dag men den är slut i alla affärer i Landvetter och flera inne i Göteborg! Suck, julskinka utan sillsallad är ju som att äta smörgås utan pålägg…

Nu har vi kollat på säsongsavslutningen av Så mycket bättre…

.. och gottat oss lite!

Vår Julafton 2012

Det började väldigt bra med en sovmorgon!! Bästa julklappen en småbarnsförälder kan få! Klockan var över åtta innan vi vaknade! Underbart!

Eftersom snön hade vräkt ned under natten fick vi börja med att skotta ut oss. Gott att ha en snöslunga! Vår ena granne fick låna vår, eftersom deras vägrade att starta och deras gäster var på ingång. Theo hjälpte grannen men när det var Labbes tur så hade han tröttnat.

Barnen har noga studerat alla klapparna under granen och memorerat vartenda paket som det stod deras namn på. Spänningen var nästintill olidlig!

Eftersom vi vaknade sent, så blev det snarare brunch än frukost, så ingen var hungrig till lunch. Vi valde istället att äta en ganska tidig middag, direkt efter Kalle Anka. Mitt under Lady och Lufsen ringde jourtelefonen och Labbe fick raskt ge sig av på två jobb.

Han missade därför julmiddagen och fick äta långt senare på kvällen. Men vi andra åt med god aptit. Sillsallad, skinka, inlagd sill och makrill, gravad lax och makrill, rökt lax, laxpaté, rökta korvar, rökt ren, prinskorv, älgköttbullar, dopp, rödkål, bruna bönor, ostar, vörtbröd och julknäcke, kex, mm, mm. Allt nedsköljt med julmust! Så himla gott det är med julmat!

Theo tyckte dock att något mycket viktigt saknades på julbordet och gick och hämtade det i kylskåpet. Ketchup…

Sedan väntade vi. Väntade och väntade. Kollade på sista avsnittet av Greveholm och på Karl Bertil Johnsons jul. Åt lite godis och väntade. Typiskt nog blev det en del krångel med de jobben som Labbe var iväg på, så det drog ut på tiden.

Reine hade dock en del att stå i. Helt plötsligt smet han ut och på äkta Stålmannenmanér, fick han på sig röd rock, skägg och luva, snabbare än man hann blinka. Sedan gav han sig iväg. Till grannen!

Så, när Reine var tillbaka från sitt uppdrag och ombytt till sina vanliga kläder, så bankade det rejält på dörren. Theo och Molly har en fantastisk reaktionsförmåga, visade det sig, för det tog bara två sekunder från att sitta nedsjunken i soffan till att öppna dörren i hallen. Men den som stod därute var inte riktigt den de hade förväntat sig. Visst var det tomten men framför allt Theo var ju hundra på att det skulle vara pappan som klätt ut sig. Men den här tomten varken såg ut eller lät som pappan. Det såg riktigt roligt ut när de liksom tvärnitade i sina rörelser.

Tomten blev, efter viss tvekan, inbjuden och började dela ut klapparna. Molly accepterade tomten som just Tomten fullt ut men Theo var väldigt fundersam. Än mer fundersam blev han när pappan mitt i allt kom hem från jourjobben. Den minen var fullständigt obetalbar! Fullständig förvirring! Fullständig succé!

Ett litet tomtebyte mellan grannarna med tomteskeptiska sjuåringar möjliggjorde detta. Succé på båda ställena. De fick en lite kortare tomte som pratade en obegriplig bohusländska och våra fick en mycket lång tomte som bröt på finska (för att dölja den annars ganska avslöjande småländskan) och killarna tror återigen på tomten.

En väldigt lyckad julafton (den bästa jag haft, sa Theo) men väldigt nöjda barn…

och vuxna. I den här mössan kommer jag garanterat inte att frysa, ens om det blir 30 minusgrader.

Nu ska jag dricka lite mer julmust och äta lite mer choklad och sedan ska jag minsann somna gott i soffan!

God Jul!